Mobbning förekommer, inte minst på nätet, men det finns mycket som fungerar bra både på nätet och i “den verkliga världen”. Och det finns hopp, skriver elever och lärare ur Sursik högstadieskolas mediegrupp där de unga lär sig om sociala medier och andra fenomen på nätet.
I mediegruppen i Sursiks skola har vi alltid intressanta diskussioner om vad som händer på nätet och det känns bra att få prata om olika fenomen som uppstår. Det är intressant att prata med andra unga som man kanske inte i andra fall skulle prata med. Man kan prata om sådant som man kanske inte skulle prata om hemma. En annan viktig grej med mediegruppen är att man också får en större förståelse för hur vuxna använder sociala medier och inser skillnader mellan hur olika generationer tänker kring sociala medier.
Vi behöver alla lära oss att lyssna på varandra och visa intresse för varandras vardag både på och utanför nätet. Det bästa med sociala medier är att man kan lära känna människor över hela världen, men mera diskussion behövs. På nätet är det lätt att göra övertramp om man inte talat om sakerna i klassrummet. Det ska också vara lätt att ta kontakt med lärare om man blir mobbad eller om man vet om någon som blir mobbad. Ibland är det lättare att berätta för någon hemma som sedan kan ta kontakt till skolan. Skolan kan ändå inte reda ut sådant som sker på fritiden men det känns ändå viktigt att skolan vet om vad som sker.
Face 2 Face eller IRL
För många unga kan det kännas lättare att ta kontakt via sociala medier än att gå och prata med någon face 2 face (eng. ansikte mot ansikte) är nätet ofta idag den första mötesplatsen. När man har skapat en första kontakt är det sedan lättare att ta steget och ses IRL (efter eng. in real life) och ta nästa steg i relationen.
En annan viktig sak med sociala medier är att man alltid hittar någon som tänker och känner likadant som man gör själv. För någon kan nätet vara det enda stället man vågar vara sig själv på eller det enda stället där man känner att man har riktiga vänner. Anonymiteten kan ge en mod att våga ta kontakt med andra och man kan faktiskt lära känna andra på djupet också fastän man inte vet exakt vem man pratar med.
Naturligtvis finns det negativa saker med sociala medier och med att vara anonym också. Som anonym kan många säga saker som man inte skulle säga till en person som man träffar på riktigt. Detta beteende gäller lika mycket bland vuxna som bland unga. På sociala medier förekommer det en hel del fake-konton (eng. falska konton, konton av personer som inte finns på riktigt) och det kan vara svårt att veta vad användaren är ute efter. Det som först verkar vara en vettig och intressant kontakt kan visa sig vara något helt annat efter ett tag.
Blockera går bra men diskussion är bättre
De flesta appar är det enkelt att blockera och anmäla olämpligt beteende, det är ju också ett bra sätt att få bort otrevliga konton och många unga blockerar oönskat beteende. Vi tycker att det är viktigt att man har någon vuxen att tala med om man stöter på något otrevligt på nätet, t.ex. om man får en oönskad bild eller om man får hatkommentarer. Vi önskar att vuxna på riktigt skulle lyssna på oss unga. Vi vet kanske mera än ni tror. Det skulle kännas bra om flera vuxna skulle visa intresse för vad vi gör på nätet och hur olika appar fungerar. Det finns mycket bra på nätet!
Lina och Elin
åk 9 i Sursik skola
(i samarbete med modersmålsläraren Kicki)
| Mediegruppen i Sursik består av lärare och elever med ett stort intresse för sociala medier och för nätet överlag. Gruppen träffas en gång per månad och pratar om vad som är på gång på nätet för tillfället och om olika fenomen i sociala medier. För det mesta är det de vuxna som lyfter fram saker att diskutera men ungdomarna lyfter också själva fram saker som de funderar över. I gruppen kan vi tryggt diskutera sådant som händer på ett allmänt plan och dela med oss av egna erfarenheter. Konkreta saker som gruppen gjort är t.ex. en guide till Snapchat för lärare. Gruppen presenterade Snapchat-guiden under en rast i lärarrummet. Vi har också funderat kring olika frågor före något föräldramöte. Våra synpunkter har lärarna sedan lyft fram under föräldramöten för sjuornas föräldrar. |
Kompetenscenter Nuoska – Ungdomsarbete i skolor och läroinrättningar är ett av undervisnings- och kulturministeriets utsedda och finansierade sex kompetenscenter, som utgör en helhet som stöder åtgärder i anslutning till målen för det riksomfattande ungdomsarbetet och det ungdomspolitiska programmet.