Hållbart skolungdomsarbete i fokus – ett uppdrag för kompetenscenter Nuoska

Skolungdomsarbete är en form av ungdomsarbete som kraftigt ökat under 2000-talet. Staten har tilldelat resurser för denna arbetsform första gången år 2020. Eftersom utvecklingen skett på kommunernas initiativ har fältet blivit både brokigt och svåröverskådligt – något som många kan uppleva som förbryllande. I kommunernas skolor och läroanstalter arbetar skolungdomsarbetare, skolcoacher, gemenskapshandledare och många fler med liknande arbetsuppgifter och arbetskaraktär, ofta beroende på kommunen, bakgrundsorganisationen, arbetsgivaren eller arbetsuppgifternas betoning. Skolungdomsarbete är inte en lagstadgad uppgift, vilket betyder att kommunerna inte enligt lag behöver erbjuda dessa tjänster, i jämförelse med exempelvis kuratorstjänster som ingår i den lagstadgade elevvården. I Ungdomsbarometern 2024 ansåg över 80% av de unga att skolungdomsarbetaren var ganska viktig eller viktig, vilket visar att arbetsformen har nått en betydande ställning bland unga vid sidan av andra tjänster (Happonen & Kiilakoski 2025, 91).

Kompetenscenter Nuoska fortsätter att utveckla och främja ungdomsarbete i skolor och läroanstalter under åren 2025–26 – men nu med fokuset på arbetsformens definiering och stödjande strukturer.

Vad är specifikt för just skolungdomsarbete?

Ett centralt mål för kompetenscenterperioden är att ta fram en nationellt enhetlig definition av skol- och läroanstaltungdomsarbete, där arbetets roll, målgrupper och innehåll framgår och som kan tillämpas oavsett lokala förutsättningar. En gemensam terminologi bidrar till att definiera och stärka yrkesrollen inom ungdomsområdet. Det hjälper yrkesverksamma att känna igen och identifiera sig med sitt yrke. Förutom att etablerade begrepp bidrar till att stärka den professionella identiteten ökar det hela branschens legitimitet och trovärdighet. En gemensam terminologi underlättar också dokumentation och rapportering, vilket är viktigt för både uppföljning och utvärdering av arbetet.

Gemensam terminologi och tydliga begrepp underlättar också samarbetet mellan olika yrkesgrupper inom skolan. Att man delar samma förståelse minskar risken för missförstånd och säkerställer att alla arbetar för samma målsättningar. Då allt fler yrkesgrupper opererar i skolor och läroanstalter, är det viktigt att ansvarsområden och yrkesrollerna i förhållande till andra yrkesgrupper är tydliga för alla. En enhetlig definition gör det också enklare att påverka beslutsfattande på olika nivåer. Det blir lättare att kommunicera behov och förslag till politiker och beslutsfattare.

Varför är det viktigt att synliggöra skolungdomsarbete?

Forskning visar att ungdomsarbetet som bedrivs i skolor och läroanstalter oftare dokumenteras i ungdomstjänsternas egna handlingar än i skolans. Samtidigt utförs arbetet sällan ensam, utan en ungdomsarbetare förväntas samarbeta med flera olika aktörer inom skolan. Ett centralt mål för Nuoska är att främja ett mer systematiskt samarbete mellan ungdomsarbete, undervisning och elevvård.  Ungdomsarbetet behöver bli mer synligt och tydligt integrerat i kommunens styrdokument, såsom läro- och elevvårdsplaner. Detta stödjer och vägleder både beslutsfattande och vardagligt arbete och bidrar till att göra arbetsformen mer hållbar och långsiktig. För att kunna främja detta arbete behöver Nuoska granska förutsättningarna och strukturerna för skolungdomsarbete – med särskilt fokus på kvalitetsperspektivet. Förutom att strukturer ger tydliga riktlinjer och ramverk för hur arbetet ska bedrivas, säkerställer det också att alla aktörer vet sin roll och vad som väntas av dem. Det underlättar att formulera gemensamma mål för arbetet samt att följa upp och utvärdera det systematiskt. Strukturer säkerställer att insatserna inte bara är kortsiktiga lösningar utan möjliggör långsiktig planering och hållbarhet i arbetet och således blir det också lättare att upprätthålla arbetet, även när personal byts ut eller när nya utmaningar uppstår. Tydliga strukturer bidrar till att förtroendet för arbetsformen ökar. Detta väcker dock eftertanke kring hur arbetsformen kan dokumenteras på ett tydligt och ändamålsenligt sätt, och om just tidigare nämnda dokument är rätt plats för att definiera arbetets roll och målsättningar.

Nuoska söker inte svaren på dessa frågor ensam. Under våren 2025 inleddes ett samarbete med två samutvecklingskommuner – en enspråkigt finsk och en tvåspråkig kommun ingår i denna första fas. Samarbetet med en tvåspråkig kommun ger Nuoska möjlighet att närmare titta på hur skol- och läroanstaltsungdomsarbete genomförs inom både den finsk- och svenskspråkiga utbildnings- och servicestigen. Ett centralt verktyg i utvecklingsarbetet är Anvisningen gällande strukturernas kvalitet inom skolungdomsarbete (Kompetenscenter Nuoska 2023), som togs fram under den föregående kompetenscenterperioden (2020–2023) och nu uppdateras tillsammans med samutvecklingskommunerna. Kvaliteten granskas utifrån fyra delområden: ledarskap, ekonomisk utveckling, kompetensutveckling och utvärdering. Från och med hösten 2025 utvidgar Nuoska samarbetet till fler pilotkommuner, för att bland annat få en djupare inblick i hur anvisningen fungerar och kan tillämpas i olika kommuner och kontext. Pilotkommunerna väljs med hänsyn till geografiskt läge, kommunstorlek och olika administrativa strukturer. 

Under åren 2025–2026 samarbetar Nuoska, utöver med samutvecklings- och pilotkommunerna, även med flera centrala aktörer och intressegrupper inom ungdomsfältet. Fältet involveras bland annat i arbetet med att definiera skolungdomsarbete – till exempel genom nätverksträffar och evenemang inom ungdomsområdet. Målet är att resultatet av arbetet senare ska komma till nytta för samtliga kommuner nationellt, oavsett geografiskt läge, kommunstorlek eller språk. Det ska också bidra till att skolungdomsarbetet får en tydligare förankring i skolornas vardag.

Kompetenscentren inom ungdomsområdet är sammanslutningar av aktörer som utses och finansieras av undervisnings- och kulturministeriet, för att tjäna och utveckla ungdomsområdet, och som stöder åtgärder i anslutning till målen för det riksomfattande programmet för ungdomsarbete och ungdomspolitik (RUNGPO).

Kompetenscenter Nuoska koordineras av Sydöstra Finlands yrkeshögskola (Xamk) – Juvenia, forsknings- och utvecklingscentrum inom ungdomsområdet och genomförs tillsammans med Utvecklingscentralen Lärorik under åren 2024–2026.

Referenser

Happonen, K. & Kiilakoski, T. (2025) Tilasto-osio. I Konsta Happonen & Tomi Kiilakoski (red.) Nuoruuden kolme vuosikymmentä. Nuorisobarometri 2024. Nuorisotutkimusseura, Julkaisuja 251, Verkkojulkaisuja 189, valtion nuorisoneuvoston julkaisuja 78.

Kompetenscenter Nuoska (2023). Anvisning gällande strukturernas kvalitet inom skolungdomsarbete. Tillgänglig: https://www.xamk.fi/app/uploads/sites/2/2024/06/nuoska_anvisning_gallande_strukturernas_kvalitet_inom_skolungdomsarbete_211223.pdf [hämtad 250625].

Bild: geralt/Pixabay