Många barn och ungdomar mår dåligt och detta ökar trycket på skolor, läroanstalter och dess personal. Elevers hälsa och välbefinnande har blivit ett allt mer prioriterat perspektiv i skolorna och hänger nära samman med skolans fostrings- och undervisningsuppdrag. Behov av insatser uppstår. Problemen de unga tampas med är komplexa och skolan kan inte svara på allt, men eftersom skolan är en plats som dagligen når de flesta barn och unga, förväntas skolan ha resurser att bemöta och identifiera olika utmaningar och problem i tidigt skede, ingripa snabbt, samt ha resurser och kunskap att sända dem som har behov vidare. Välbefinnandet i skolgemenskapen är en uppgift som hör till hela skolans personal.
Kompetenscentret Nuoska / Juvenia genomförde en småskalig kartläggning under våren 2021 gällande tjänsternas tillräcklighet i de finlandssvenska skolorna. Vi bad de ansvariga inom bildningstjänsten i tvåspråkiga kommuner att kort berätta om deras nuläge samt deras tankar inför framtiden – med fokus på utmaningar samt utvecklingsförslag. Kartläggningen var ingen heltäckande granskning av tjänsterna utan gjordes till stöd för vårt interna arbete.
Utmaningar & utvecklingsbehov
Kommunerna kämpar med personalbrist och på flera håll upplevdes rekrytering av behörig personal som utmanande. I flera kommuner fanns det erfarenheter av alltför få sökanden till de öppna tjänsterna. Speciellt svårt var det att rekrytera skolkuratorer och skolpsykologer. Flera av dem vi talade med upplevde också att de inte hade tillräckligt med tjänster även om vakanserna för närvarande var fyllda. Behovet bland eleverna var större än utbudet. Arbetsfältet för psykologer och skolkuratorer var brett och omfattade ofta arbete i flera enheter och kunde även inkludera både svensk- och finskspråkiga skolor.
I de flesta kommunerna hade man märkt att den psykiska ohälsan bland barn och unga ökat, vilket medför ett större behov av stöd och tjänster och syns som längre köer till dessa. De flesta vi talade med var eniga om att i framtiden kommer behovet av tjänster ytterligare att öka. En del betonade att det psykiska illamåendet hade funnits där redan före coronapandemin men nu hade pandemin fört med sig nya utmaningar samt försämrat situationen speciellt för dem som redan har haft det svårt. Ökat behov av stöd bland eleverna betyder också att tyngdpunkten inom elev- och studerandevården allt mer läggs på den individuella, och inte på den gemensamma, som riktar sig till hela skolgemenskapen. Ökat behov belastar elev- och studerandevården, och om den inte då är adekvat, belastas den undervisande personalen. Och i sista hand så är det barn och unga som lider av detta.
Samtliga respondenter nämnde att det händer mycket i skolvärlden just nu och det är många som känner en osäkerhet inför framtiden. Konsekvenserna efter coronapandemin och hur vi kan trygga de ungas välbefinnande, oroade många. Vårdreformen och en oro huruvida tjänsterna i framtiden ska kunna möta behovet av tillgängliga elev- och studerandevårdstjänster nämndes av många. Det stod även klart att ett större behov av elev- och studiehandledning kommer att finnas i framtiden i och med utvidgningen av läroplikten.
Åtgärdsförslag
Oron över att det inte finns tillräckligt med behörig svenskspråkig personal är i kommunerna stor. Som åtgärdsförslag nämndes att utbildningsmöjligheter måste försäkras och arbetet måste göras mer lockande. Tjänsternas tillgänglighet är viktig, att de finns nära barnen, de unga och deras familjer. Det borde också finnas en fungerande stig för de barn och unga som mår väldigt dåligt. Svenska tjänster inom till exempel psykiatrin upplevs på flera håll vara näst intill omöjliga att få. Köerna är långa och det slutar ofta med att barnen landar tillbaka i skolan igen. Detta belastar skolornas personal mycket för att inte tala om konsekvenserna detta har för barn och unga.
Vikten av förebyggande arbete togs upp av flera respondenter. Arbetet borde påbörjas i ett tidigt skede. Tillräckligt stor, kunnig och välmående personal är avgörande för att arbetet ska vara framgångsrikt. Förebyggande arbete kopplas starkt till elev- och studerandevården samt till verksamhet med låg tröskel för barn och unga. Arbete som inte grundar sig på skolans pedagogiska uppgift utan satsningarna är på hälsofrämjande arbete och välbefinnande. I de flesta av kommunerna vi kontaktade fanns det redan olika slag av lågtröskelarbete, till exempel skolungdomsarbetare och skolcoacher. En del av kommunerna hade haft dylika tjänster redan ett antal år medan andra hade nyligen kört igång med arbetet. Arbetet utgår från de ungas behov, skolans strukturer samt resurser och kan således se väldigt olika ut i olika kommuner, även skolor emellan. Skolungdomsarbetet gagnar barn och unga i skolorna men har även en naturlig koppling till kommunernas fritidssektor och kan bidra till att bygga broar mellan skolungdomsarbete och ungdomsarbete utanför skoltid – något som nämndes av flera vi talade med som väldigt positivt.
Ungdomsarbete i skolor
Komplexa problem kan inte lösas på enkla sätt. Lågtröskelarbete, till exempel i form av skolungdomsarbete, är inte hela lösningen på elevernas utmaningar. Skolungdomsarbetet ersätter inte heller skolans lagstadgade tjänster, som till exempel de individuella elevvårdstjänsterna. Däremot, är skolungdomsarbetaren ett viktigt komplement till de andra yrkesgrupperna som arbetar i skolan. De erbjuder stöd i vardagen. Ungdomsarbetarens expertis och kunskap kan utnyttjas i stor utsträckning och stödjer välbefinnandet av barn och unga samt hela den pedagogiska gemenskapen. Då allt fler yrkesgrupper opererar i skolor och läroanstalter, är det viktigt att ansvarsområden och yrkesrollerna i förhållande till andra yrkesgrupper är tydliga för alla. Till exempel är skolungdomsarbetarens professionella profil kanske inte så klar som mången annan yrkesgrupp som arbetar i skolan. Nätverkande och fortlöpande dialog är nyckeln till ett fungerande samarbete. Barn och unga påverkas också starkt av hur de vuxna i deras omgivning mår. Ett mångprofessionellt samarbete kan gagna alla i skolan, både barn och vuxna och bidrar till att skolan blir en plats där alla mår bättre.
För att det förebyggande arbetet ska bli lyckosamt och varaktigt, är det viktigt att hela paletten med behörig personal, stödåtgärder och olika yrkesgrupper fungerar. Då finns det goda förutsättningar att satsa på att förstärka och utveckla det sektorövergripande arbetet, där alla tillsammans arbetar för de ungas välmående. Det gäller inte enbart ett tätt samarbete mellan skol-, social- och hälsovårds- och ungdomsväsendet utan även samarbete med till exempel tredje sektorn, församlingarna och hemmen. Varje insats är värdefull.
Veronica Hellström
FUI-specialist
Kompetenscenter Nuoska / Xamk, Juvenia
Kompetenscenter Nuoska – Ungdomsarbete i skolor och läroinrättningar är ett av undervisnings- och kulturministeriets finansierade sex kompetenscenter, som utgör en helhet som stöder åtgärder i anslutning till målen för det riksomfattande ungdomsarbetet och det ungdomspolitiska programmet.